ewoou

ibland inser man hur liten och hjälplös man är. det är ibland väldigt svårt att hitta ord på känslor och ännu svårare att uttrycka dom. ur vuxna ögon ser allt annorlunda ut än när man var barn, saker flyter sakta fram och man inser att man haft så mycket fel om saker och ting och också hur lättlurad man varit. mamma och pappa har alltid varit kung och drottning i mina ögon, det har aldrig funnits något dom inte klarat av. idag vet jag att det inte riktigt är så, och att se dom gråta framhäver en så jäkla konstig och obehaglig känsla.

höjden av lycka är när man fått lov att ta världens längsta sovmorgon så att man vaknar upp av sig själv o inte av någon klocka. o att mamma sedan kommer hem och har storhandlat så att man får hur god frukost som helst, rätt på bordet! :)